Framsidan del 6: Marktäckarna

Lummigt fast enkelt - glöm inte marktäckarna! De håller ogräset stången samtidigt som de är en fägring i sig.

Till rhododendronbuskarna passar favoriten amerikanskt hönsbär Cornus canadensis. Blanda torv i jorden och ha lite tålamod: med tiden kommer den att sprida sig. De vita högbladen ger intrycket av en ren och vacker blomma, fastän själva blomman egentligen är grön och inte gör mycket väsen av sig. På hösten får den röda bär.

Sockblomman är en annan marktäckare som så gärna får vara med! Ur ett vackert tätt bladverk tittar söta blommor på skira ställningar upp på våren.

Epimedium x versicolor har blekgula blommor, och är den sort som tål sol och torrare jord bäst.

Den röda sockblomman Epimedium x rubrum får röda blommor och är en av de bästa marktäckarna. Om hösten skiftar bladen i mörkrött.

Framsidan del 5: Perenner

Till de befintliga rhododendronbuskarna och azalean adderar vi en enkel vit pion Paeonia lactiflora ´White Wings´.

Entrégången kantar vi med kärleksörten Sedum ´Matrona´. Den kommer tidigt med friska skott, och står sedan som en stadig kantväxt hela året. På sensommaren blommar den med rosa blommor mot mörkt rött bladverk, och sedan står de torkade blomställningarna vackert över vintern.

Astrantia major, stjärnflocka, är en lite diskret men väldigt fin perenn, som här får väva inemellan och skänka flor hela sommaren. De finns i färgskalan vitt till mörkt rött, så här kan man välja att måla stramt enfärgat vitt, skirt rosa eller mer dramatiskt blodrött - eller blanda högre och lägre växande sorter och färger.

Framsidan del 4: Buskar

Blickfånget inifrån köksfönstret: körsbärsbenveden Euonymus planipes kommer upp i lagom höjd för att visa sina vackra frukter om hösten.

Den lilla häxalen Fothergilla gardenii blommar med sina vita små borstar om våren; här fångad i Zetas fina monter på Trädgårdsmässan i våras. Om hösten bjuder den ett sprakande skådespel i rödgult!

Buskarna accentuerar årstiderna och det händer något, utan att kräva mycket arbete.

Lagerhäggens innanmäte

Det är alltid en fördel att forma växter då deras grenar är unga och späda, för att slippa stora snitt. Ibland får man dock inte den chansen och lite grövre grenar behöver kapas. Den städsegröna lagerhäggen Prunus laurocerasus tål som tur är hård beskärning och se här vad den skapat i sin märg - så vackert! Beskärningsuppdraget på bostadsgården i centrala Malmö går vidare.

Framsidan del 3: häcken

Framför planteringen hos kunden med framsidan står en liten hårt klippt häck som en stadig kant. Den har en fin form - men en spireahäck, som detta är, vill helst vara friväxande för att komma till sin rätt.

Här upprepar vi alla arboristers mantra: rätt växt till rätt plats!

Det kan visst vara så att man i en tid tänker sig en friväxande häck, och att en annan tid sedan vill ha tuktade. Men vill man ha en klippt häck väljer man med fördel ett växtmaterial som passar att klippas.

Buxbom är ett förslag, och ett billigare och mera snabbväxande alternativ är liguster, Ligustrum vulgare, gärna den så gott som vintergröna ´Atrovirens´.

Ligustern kan formklippas och lekas med, släppas upp och klippas ner hårt. Den behöver inte vara statiskt formad år ut och in, utan tål att släppa fram fantasin för att skapa olika former. Se hur den böljar fram i bilden ovan (om man lyckas slita blicken från det ljuvliga blåregnet Wisteria floribunda).

Vårt förslag är att byta ut häcken till liguster och hålla den låg och stram i framkanten, för att släppa upp den till stora klot vid entrégången. Med rätt att leka vidare :-)