Mitt i all vårglädje och spirande grönska, gör döden sig påmind. För någon vecka sedan nådde oss beskedet om den engelska författarinnan Elspeth Thompsons bortgång.
Vi tre fick äran att träffa denna fantastiska kvinna för ett par år sedan, då hon kom till Sverige för att samla material till en artikel om Ulla Molin, vilken hon skrev för trädgårdsmagasinet Gardens Illustrated. Vi hjälpte henne att samla och översätta fakta och med att ta henne till Ulla Molins trädgård i Höganäs.
Elspeth skrev på ett underbart poetiskt sätt och vi är många som fått nöjet att läsa hennes artiklar, blogg, trädgårdsböcker och de inredningsböcker som hon skrev tillsammans med Tricia Guild.
Det är med sann glädje vi tänker tillbaka på vårt möte och därefter hjärtliga brev- och e-postkorrespondens med Elspeth. Och det är med stor sorg vi inser att det inte blir fler brev eller möten. Fotot visar de små vaser, som var en gåva från Elspeth, prydda med bland annat maskrosor, som hon tyckte mycket om.
Våra tankar går till Elspeths man Frank och dottern Mary.
Vilka underbara vaser! Och tycka om maskrosor; så ovanligt! Jag beklagar en fin trädgårdsmänniskas bortgång. Intressant att läsa om öronvivlarna i förra inlägget också.
SvaraRaderaHa det gott,
Charlotta
Ja det är inte så enkelt att se förbi de enerverande generöst spridande fröbollarna som maskrosorna bjuder. Men om man kan det - då skiner skönheten igenom! Elspeth var bra på sånt...
SvaraRaderaTa hand om dig!
Julia