Allmogeträdgård finnes - ny förvaltare av trädgårdshistoriskt arv sökes!

Ett av våra allra första uppdrag, medan vi fortfarande gick på Alnarp, var att klippa buxbomshäckar i en skånsk allmogeträdgård.

Vår kontakt tittade forskande på oss och sa att ägaren är väldigt rädd om sina buxbomshäckar...
Med erfarenhet från trädgården i Kulturens Östarp, kändes detta som ett hedersuppdrag och vi lovade att ta väl hand om buxbomshäckarna.

Väl nere i Kyrkoköpinge mötte vi en fin skånelänga, varsamt renoverad av arkitekten i huset. Redan framsidan var inbjudande, men än hade vi inte nått trädgården.

Den skånska allmogeträdgården är anlagd på boningslängans baksida, som en privat sfär. Så även i Kyrkoköpinge: på andra sidan, dold för omvärlden, öppnar sig skatten: en härligt välvuxen och lummig allmogeträdgård, omsorgsfullt vårdad med stort kulturhistoriskt intresse.

I dagarna fick vi veta att denna skatt är till salu. Hus och trädgård lämnas över till nästa ägare att leva med.

Men ägaren är också öppen för tanken att hyra ut huset till någon som skulle vilja förvalta trädgården. 

Arkitektens ateljé går utmärkt att använda som växthus. 

Om någon är intresserad ligger länken till mäklaren Bjurfors hemsida här.

Solig september

Fotograf Lennart Perlenhem

Fotograf Lennart Perlenhem

Solen skiner denna dag och det är så vackert därute. Kanske att man funderar över prioriteringen att sitta på kontoret och inte vara ute... Men fotograf Lennart Perlenhem har varit ute tidigare, och bjuder oss att ta del av promenaden vid Häckebergasjön.

Vi talade om bilder vid lunchbordet idag, att det är skillnad på bilder och bilder, i en tid av enormt bildutbud.

Känner nästan doften av sjön i bilderna, sjövattnet mot handen och den sanka stranden skon sjunker ner i...

Floriaden 2012

I veckan har Vi tre & trädgård i form av Julia, passat på att besöka utställningen Floriaden i Holland.

Floriaden är en trädgårdsutställning som äger rum i Holland vart tionde år. Första utställningen hölls i Rotterdam 1960, år 1972 den andra i Amsterdam och detta år hålls den sjätte, förlagd vid Venlo i sydöstra Holland. Utställningen är öppen 5 april-7 oktober. När utställningen avslutas kommer området att bli en del i Venlo Green Park.

Utställningsområdet är 66 hektar stort och indelat i fem delområden (till viss del direkt översatta från engelska); ”World Show Stage”, Miljö, Utbildning & innovation, Avkoppling & läkande samt

Grön drivkraft. Att titta på alla filmsnuttar och läsa igenom allt informationsmaterial som finns att tillgå, skulle ta många dagar, på en dag hann jag skumma igenom utställningen. (Fötterna värker fortfarande.)

Mellan områdena finns planteringar av varierande kvalitet, en historisk vandring att följa, installationer och uppträdanden. Restauranger och andra faciliteter är det gott om. För att bilda mig en uppfattning om området i sin helhet, tog jag en tur i linbanan som går tvärs över området.

Miljödelen sedd från ovan.

I World Show Stage representerar länder sig på olika sätt. Jag var rekommenderad att inte uppehålla mig här någon längre stund, vilket jag inte gjorde. Det var ett värdefullt tips.

Bangladesh visningsträdgård. Är den representativ?
I så fall längtar jag inte dit för trädgårdskulturens skull.

Den kinesiska är betydligt mer lockande och välgjord.

Miljödelen är den centrala på området och innehåller bland annat ett torg med bänkar och fontän och en allé av olika trädarter, vilka är inkorporerade i mindre utställningsträdgårdar.

I en utställningsträdgård cyklar cyklister
av liguster, Ligustrum delavayanum.

Utbildning & innovationsområdet visar biodling, har en pedagogisk köksträdgård, ett stort växthus med exotiska växter och mycket annat.

En bänk av skröfs, med en sittyta av betong - den gillade jag!

Delen Avkoppling & läkande gränsar till pilmannens skapelser i skogen, något som trollband mig och kändes mer avkopplande och läkande än något i området med namnet.

Pilmannens verk, se mer på www.willbeckers.com

I Grön drivkraft ståtar glasbyggnaden Villa Flora, som ska bli ”the greenest office block in the Netherlands” enligt informationsbroschyren. Under Floriaden innehåller byggnaden bland annat floristverksamhet och gröna väggar.

Villa Flora

I vanlig ordning var jag en av de sista besökarna att ta mig ut och fick då njuta solens sena strålar i en entrénära plantering.

Jag summerar mitt besök genom att säga att Floriaden definitivt är värd ett besök åtminstone för oss i branschen, men att arrangörerna har lång väg att ta sig för att nå samma kvalitet som Chelsea Flower Show i London.

Mer information finns på Floriadens hemsida: http://www.floriade.com/

Wow!

Så ljuvlig hortensiagång!

Sammetshortensia

Kanske lägger vi in den här varje år, men hur ska man kunna låta bli? Sammetshortensian är underbar så här års, i år också.

Humlesurr

Det är nästan som om huset vuxit upp som en svamp ur jorden, med hela gröna mössan med sig upp i världen.

Smyger upp på taket från skogssidan, för att se vad stugan ser, där den kikar fram mellan bokhäckarna. 

 Först är det bara gult. Gult gult fetbladsgult överallt.

Och ljudet: humlesurr ligger som en matta över hela taket. Här arbetas det frenetiskt. Inte en, inte två eller tio: här är hur många humlor som helst som tar hand om all fägring - och nektar.

Precis som vi andra trädgårdsarbetare, vände de helst rumpan i vädret och ville inte stå stilla och bli fotograferade. 

Över taknocken ser jag vad husets ögon ser; ut över storsjöns vatten. Skönt att vara inbäddad av skyddande bokhäckar när vinden tar sats över sjön, in mot land. Boken växer naturligt här, så det är enklast att låta dem stå kvar, eller flytta runt små boktelningar som satt sig i vägen till bättre plats att skapa lä och rum.

Inte bara gult.

 Det gröna taket växer och frodas över alla bredder. Lite rens av nerfallna bokollon om våren, en fiberduk täcker på vintern för att trädens alla boklöv inte ska skapa en egen jordbädd här, och lite gödsel. Det är all skötsel som krävs. 

Vilken tur att grannen inte fick för sig att lägga plåttak på sin nybyggda stuga istället!

Blommande kalkstäpp

 Vad det blommar i rondellen! I kvällens sista solstrålar svarar kalkstäppens röllikor som tusen solar.

 Kalkstenarna lagrar kvällssolens värme och lyser varmt. Ljust blå skimrar perovskian i kontrast till det gula.

Hela Trollebergskarusellen blommar, och spiller över i refugerna på andra sidan.Vackert och inspirerande.

Tack Peter Gaunitz, för din kommentar i förra inlägget, och för att vi får uppleva din trädgårdskonst i Lund.